Vid sidan av mina institutionella uppdrag har jag alltid engagerat mig i sociala sammanhang för att ge och få kompetens och behålla kontakten med den ständigt föränderliga verkligheten. Under många år arbetade jag exempelvis med uppdrag relaterade till jämställdhet, normer och sexualitet i frivilligorganisationer som BRIS och Rädda Barnen. Här fick jag förmånen att jobba både med strukturella utvecklingsinsatser och möta den sociala problematikens konkreta manifestationer genom mängder av enskilda ärenden och skarpa situationer, vilket lärde mig enormt mycket om ämnenas komplexitet och systemens brister. 

Från 2005 och framåt ägnade jag mig åt organisering och utförande av mångkulturell och flerspråkig sex- och samlevnadsundervisning för ungdomar på Rosengårdsskolan och föräldrar på SFI genom Malmöprojektet Livssamtal. Jag har även under drygt åtta år hållit i samtalsgrupper för arabisktalande män i fängelser och inom frivården utifrån ett material som jag och min kollega Haider al-Baseer tog fram, som behandlar migration, föräldraskap, relationer, maskulinitetsnormer, sexualitet och identitet. Bägge dessa erfarenheter låg till grund för mina senare forskningsprojekt som doktorand. 

Utifrån en önskan om att överbrygga glappet mellan akademi och praktik valde jag att inleda mina doktorandstudier i Malmö 2009. Jag hade då, förutom en magisterexamen i mellanösternkunskap från Lunds universitet, många års ytterligare studier i bland annat socialantropologi, omvärldsanalys, islamologi och arabiska, både från Sverige och från Birzeit University på Västbanken. Den tvärvetenskapliga miljön på institutionen skapade nya spår: jag fick fördjupa mig i filosofi, etik, genus, feministisk teori, sexologi och global sexuell hälsa, och undervisar sedan dess själv på många av MAU:s utbildningar, bland annat socionomprogrammet och lärarutbildningen. Jag ingick i spännande forskarnätverk och fick friheten att själv utforma mina projekt som doktorand utifrån den fälterfarenhet jag önskade teoretisera. 

Med utgångspunkten i teorier om kulturella normkonflikter och sociala insatser genomförde jag två studier baserade på upprepade djupintervjuer över flera år. I den första fångades röster från tonåringar boende i vad som brukar beskrivas som Sveriges mest utsatta bostadsområde; Herrgården på Rosengård i Malmö. Där utforskade jag deras strategier för att navigera mellan parallella och många gånger motstridiga normsystem, med särskilt fokus på sexualitet och relationer, men även deras erfarenheter av det omgivande samhället. 

I nästa projekt vände jag mig till de rättsvårdande myndigheterna. Genom att analysera domar i ärenden kopplade till familjeheder samt intervjua intagna i svenska fängelser som avtjänade straff för hedersrelaterade brott – en grupp som det tidigare aldrig forskats direkt på – fick jag unika insikter i informanternas livsvärldar och tankesystem, men identifierade även kunskapsluckor och kulturellt präglade fördomar inom rättsväsendet. 

Mina år inom akademin har naturligtvis varit till stor nytta i mitt jobb som internationell konsult, där jag får förmånen att göra det jag uppskattar mest utifrån humanism och outsinlig nyfikenhet. Samtidigt bär jag övertygelsen om att de viktigaste och mest värdefulla kunskaperna för min egen del kommer ur den praktiska, levda erfarenheten, och privilegiet att ha fått ta del av så många livsöden, berättelser och förändringsprocesser.